Emsersalt

Is i tassarna

2012-02-04T19:45:00.004+01:00

Väldigt vitt, är det inte?

Matte, tycker du det här är kul?

Hörru?

Is i morrhåren!

Is i tassarna!

IS I TASSARNA!!!

Men när jag får sitta här i solen, då är det ju faktiskt riktigt gôtt...

Tålamod...

2012-01-31T16:07:00.002+01:00

Jag är ganska duktig på att sitta still och vänta, är jag inte?

Emser på Ulriksdal

2012-01-21T17:54:00.005+01:00

Årets första hundpromenad i Ulriksdals slottspark och med ansträngande av all fantasi som fanns, kunde jag tänka vitsippor under de höga träden.

Men... någon posör är Emser inte. Två sekunder efter den perfekta posen hade han satt iväg mot den lilla löpande råttan i vänsterkant på bilden. Där hann varken Husse eller Matte med...

Tjugo minuter senare satt vi på slottsträdgårdscaféet, där hundar är välkomna, och då var det något annat fyrbent i andra änden av lokalen, som lockade.

Nåja, jag får väl ta närbilder när han sover...

Julgransplundring

2012-01-05T15:18:00.003+01:00

Vad är det Husse och Matte tagit in? Bor det någon i det?

Och saker hänger det i det också. Runda, röda... Smakar dom bra?

Inte det. Och nu åker dom bort också, dom där bollarna... och nu åker hela trädet ut. Och vad är det där vassa? Barr? Jaha. I tassarna. Åh.

Julgran? Jaså. Jaha.

Bensträckare?

2011-10-14T13:18:00.002+02:00

Efter flera timmars tålmodigt sittande i husbilen, kan det vara skönt att äntligen få sträcka på benen. Alternativ rubrik: Tokfnatt.

Jag mötte Dessi

2011-10-13T16:07:00.003+02:00

Så fick då Emser äntligen träffa Dessi, den lilla pudelfröken i sin Sydfranska by. Emser blev mycket lycklig över Den Lilla Förtjusande. Den Lilla Förtjusande blev dock inte riktigt lika glad. Emser, slyngeln, kan vara väldigt på om det är något han vill.

Lilla Hon höll sig på sin kant, men kunde ändå inte låta bli att vara en smula nyfiken.

Respektive hussar och mattar kom dock fram till att finge det bara gå några dagar, skulle dessa två bli de såtaste vänner.

Och Åh! så roligt det var att träffa bloggvänner, oavsett man hade två eller fyra ben!

Den motsträviga björnen

2011-10-10T21:22:00.005+02:00

Emser fann en bamse i ett träd i en Katalansk trädgård. Den ville INTE komma ner...

Emser och hittebamsen

2011-08-07T21:12:00.004+02:00

Det var mycket snö i vintras, om nu någon kan ha undgått att notera det. Vid en av våra kvällspromenader runt kvarteret strax före jul, blev Emser plötsligt väldigt intresserad av något som låg i snön. Han började nosa och rota och fick plötsligt något rysligt tufsigt och rufsigt i munnen.

Jag var tvungen att ta det ifrån honom, och såg då att det var en liten, lortig björn. -Oj! sa ja. Den här har något litet barn tappat och imorgon kommer hon nog tillbaka hit och letar efter den. Kanske ligger hon just nu i sin säng och inte kan sova för att hennes nalle är försvunnen. Vi sätter den här i snödrivan, så syns den bättre.

Varje kväll gick vi förbi snödrivan där den lilla björnen fortfarande satt och varje kväll tittade Emser lika längtansfullt. När björnen suttit där i en månad utan att någon tagit den tillvara - och jag ungefär en gång i veckan borstat av den snön och rätat upp den en smula, alltmedan Emser stod nedanför och kikade förhoppningsfullt - så sa jag till honom -Okej! Ta den då! Och hunden upp i drivan. Björnen i ett stadigt tag i munnen och så bar han den stolt runt hela kvarteret. Till och med när han gjorde ifrån sig hade han bamsen i munnen.

När vi kom hem synade jag gosedjuret lite närmare. Det var en välgjord liten ljust, ljust rosa björn från... Harrods. Fast att den var ljusrosa syntes inte från början, först efter en grundlig sanering.

Sedan dess har nog den lilla bamsen nog varit en av Emsers käraste leksaker...

Emser ser hästar i motljus

2011-06-20T18:59:00.003+02:00

Äppelknyckarvoffs II

2011-06-01T13:05:00.004+02:00

Sitter och tittar igenom lite minneskort som ska tömmas och hittade de här bilderna. Emser äter äpple. Han måste, med tanke på fallfrukten och de gula löven på gräsmattan, varit ett år.

Han har fortfarande en unghunds slanka kropp på de här bilderna. Bänglig slyngel.

Idag, nio månader senare, börjar ha bli en stadig och rejäl liten bit. Inte ett uns fett, men ändå liksom... stadigare.

Mobil hund

2011-04-29T11:09:00.004+02:00

Så har då vår ett och ett halvt år gamla tollare gjort sin första husbilsresa som en försmak av den längre resa vi ska göra till hösten.

Försöket utföll till belåtenhet för alla inblandade.

Emser trivdes och boade snabbt in sig på den förhållandevis trånga ytan.

Även de mobila måltiderna funkade utmärkt. Emser som annars är en ganska, ska vi säga kräsen? - hund och äter rätt dåligt, åt som en häst i bilen. Han fikade även lystet efter husses och mattes fika.

Inget utrymme ombord var för trångt för att utforska, men när han ville följa med matte in på den minimala toaletten var det stopp.

Att som hund vara del av ett upptäcktsresarteam passade Emser alldeles utmärkt. Så många nya platser att vara hund på. Så många nya dofter att sticka nosen i och så många fina träd att lyfta benet mot.

Emser - likt matte - ser med förtröstan fram mot nästa resa...

Allt går att äta... utom maten

2011-03-26T18:18:00.004+01:00

Hund i botanisk trädgård...

Nej, nej - INTE lök! Då blir du sjuk!

Nej, nej - det är kålrabbi, inte kål-rabbit!

Bli sjuk, förresten... Igår svalde Emser en vante. Den kom upp igen i morse, vilket vi är evigt tacksamma för.

Vantoperationer är SÅ onödiga...

Remma loss i snön

2011-02-06T21:41:00.002+01:00

Så åkte vi åter till de vidsträckta ängar där Ems fick springa så mycket han orkade för ganska exakt ett år sedan. Han gjorde samma sak nu igen.

Inte särskilt mycket folk ute - konstigt nog - och strålande soligt.

Han hoppades att detta åldriga majestät skulle visa sig vara ett korvträd. Tyvärr var det inte så. Inte den här gången. Månne det är fel årstid.

Så han gjorde det han kommit hit för... Remmade loss i snön.

Bojkotta Huset fullt av hundar!!!

2011-01-11T10:49:00.001+01:00

Efter att själva tagit hand om en omplaceringshund som haft det svårt och givit honom oändlig trygghet, kärlek och konsekvent behandling, kan jag inget annat än fördöma SVT:s kommande programserie "Huset fullt av hundar".

Nu har det jävlar i mig gått för långt!

Saxat från Sveriges Veterinärförbunds hemsida:

"Sveriges Television (SVT) skickade den 17 december 2010 ut ett pressmeddelande kring sitt nya hundprogram "Huset fullt av hundar". Flera veterinärer och medlemmar i Sveriges Veterinärförbund har reagerat negativt på programkonceptet. Enligt SVT ska sex hundar, som av olika anledningar behöver ett nytt hem, flyttas till en familj för att tillbringa upp till en vecka tillsammans med dem. Under veckan minskar antalet hundar när familjen dag för dag väljer bort en hund.

Veterinärförbundets djurskyddskommitté har diskuterat upplägget och konstaterar att det reducerar hundarna till slit- och slängobjekt, som förflyttas fram och tillbaka utan någon respekt för att de är levande kännande varelser. Hundar med en otrygg bakgrund kan känna mycket kraftig stress när de flyttas till främmande miljöer tillsammans med främmande hundar, enligt den ledande hundpsykologen Anders Hallgren. En sådan djurhantering ger helt felaktiga signaler i ett medium med så stor genomslagskraft som TV, konstaterar veterinärförbundets djurskyddskommitté. Att utsätta djur för onödigt lidande i form av kraftig stress är dessutom ett brott mot djurskyddslagen.

- Som hundägare själv med två omplaceringshundar tycker jag att den planerade djurhanteringen är oacceptabel, säger Ulrika Lagerquist, veterinär och ledamot i djurskyddskommittén.

Veterinärförbundet välkomnar TV-program som handlar om omplacering av oönskade hundar, men tar avstånd från programupplägg som utsätter djuren för förnedring och stress. SVT bör i detta fall tänka om och ändra konceptet så att hundarna inte riskerar att fara illa, anser förbundets djurskyddskommitté."

Jag hoppas vid gud att jag förstått det hela fel och att det inte är så här det kommer att gå till. Om så ändå är fallet, är detta en programidé föga värdig public service.

Emser vill INTE ha luva!

2010-12-28T14:36:00.005+01:00

Bara så ni vet vad som föregick det bedårande julkortet...

God Jul från Emser

2010-12-21T21:42:00.001+01:00

Regnbågshund

2010-12-08T21:25:00.002+01:00

Vad tycker ni, vänner? Ska jag byta färg?

Utan anmärkning

2010-11-17T17:39:00.003+01:00

2010-11-03
Höftledsdysplasi: HD Grad A
Armbågsledsdysplasi: ED 0

= Frisk!

Dessutom har Emser nu fått sin första rabiesvaccinspruta... Den 2/12 får han nummer två och sen kan han, förhoppningsvis, följa med oss på resa...

Emser i bokslukaråldern...

2010-11-09T11:59:00.003+01:00

Nope... Ibland tycker jag faktiskt inte om hunden. Även om dessa stunder är korta och förekommer rätt sällan, så är det inte kul när han biter i sig låneboken eller fullkomligt rasslar runt med det nyinköpta, mossgröna garnet.

Då skäller jag på hunden. Och sen tittar jag djupt i hans stora, runda och så blir det alldeles mjukt och varmt i hjärtat igen...

Kära, gulle söte - som Mor skulle ha sagt...

Äppelknyckarvoffs

2010-10-28T19:18:00.003+02:00

Man kan inte beskylla den kräsne Emser för att leka med maten. Däremot äter han sina leksaker. Ibland med något tvivelaktig utgång.

Fallfrukten på gräsmattan är väldigt rolig att sparka fotboll med.

Och när man tröttnat på det, så tar man med fotbollen in och äter upp den...

Emser sticker opp

2010-10-17T21:29:00.001+02:00

Emser 1 år

2010-09-14T13:38:00.003+02:00

Så fyller då Slyngeln, Biffen, Morris, Busfröet, Dammråttan - Emser - sitt första år. Ännu kvarstår ett par månader tills han har funnits hos oss ett år. Han kom den trettonde november. Mitt i höstvinterrusket. Mitt i årets gråaste, mörkaste tid - och den trettonde dessutom. Och fyllde vårt liv med allt det som en gyllene lurvtuss kan fylla det med.

Han ska få leverpastejtårta. Han har aldrig fått det, men jag tror han kommer att tycka om det.

Älsklingen...

På första parkett

2010-09-02T11:06:00.004+02:00

Emser har fått en ny favoritplats!

I den smala trappan upp till tornet kan han sitta och ha uppsikt över allt som händer, både utanför och i hallen och vardagsrummet.

För att se ut på gatan sticker han bara ut nösset i den lilla trekanten som finns mellan trappan och fönsterkarmen.

Här sitter han gärna och leker herre på täppan, medan huvet far som en fyrlykta runt, runt.

Slyngeln.

Paschan i himmelssängen

2010-08-27T21:00:00.004+02:00

Somliga ligger och vräker sig. Man skulle nästan kunna säga att somliga har tagit över.

Vissa busar håller också på att göra sig av med all valpullen. Man skulle nästan kunna säga att valpullen befinner sig i himmelssängen.

Ja - jag vet. Vi får skylla oss själva!

Trädgårdsmästarvoffs

2010-08-12T14:03:00.002+02:00

Månne jycken har oanade talanger...

Segelbåtsvoffs

2010-08-08T21:49:00.002+02:00

Så har då Emser gjort sin segelbåtspremiärtur. I början var det liite skrämsigt... Bäst att hålla sig nära husse...

Vad ÄR det för kallt, mörkt, hemskt som befinner sig där nere?

Jamen... Jomen... Det ser ju kul ut ju!

Den här hunden kommer att få fin skeppskänsla i tassarna vad det lider. En utomordentlig skeppsvoffs. Med simhud mellan tårna.

Och han plurrade inte en enda gång!

Tollare finner pollare

2010-08-03T15:03:00.002+02:00

Aha!

2010-06-28T14:52:00.003+02:00

Emser har upptäckt att Tollaren är en vattenhund.

Rabatterad hund

2010-06-08T13:51:00.004+02:00

Jag satte fast Emser i husknuten. Fem sekunder senare tronade han mitt i rabatten...

Uppmaning...

2010-06-03T20:40:00.000+02:00

Skeppsvoffs

2010-05-21T19:40:00.004+02:00

Vår avsikt är att göra skeppshund av Emser och han får börja så smått med lillbåten.

Han fann sig ganska snabbt. Flytvästen är bara jobbig ibland och vattnet skrämmer honom inte alls.

Till sommaren är det meningen att han ska lära sig segla och få riktig skeppskänsla i tassarna.

Emser i korvträdet

2010-05-18T09:35:00.004+02:00

Att använda näsan är något alldeles grundläggande och nödvändigt för en hund, som har ett luktsinne som en fotbollsplan jämfört med människans frimärke.

På helgens aktivitetspromenad i Ulriksdalsparken i Guldhundens regi fick Emser verkligen bruka nos, när en av aktiviteterna gick ut på att gömma korv i en av alléns knotiga lindar.

Är man kort i rocken så får man klättra och dessa åldriga lindar är verkligen utmärkta hundklätterträd.

Efter diverse krumbukter och hund gör sig lång fick vovvi fatt på korvbitarna som satt inkilade i barken en bra bit ovanför noshöjd.

Klättervoffs med korvnäsa.

Haffshunden

2010-05-13T16:54:00.001+02:00

Farris är gott!

2010-05-11T19:25:00.001+02:00

Pipleksak

2010-05-01T16:29:00.001+02:00

Andrum

2010-04-19T22:49:00.004+02:00

Trött efter dagens vilda vedermödor somnar Emser med nosen i sin älskade anka...

Emser går i skola

2010-04-11T20:59:00.003+02:00

Så har det då varit dags att börja hundkurs igen, och det var en smula ljusare och varmare den här gången.

Trots att det var fullt med spännande hundkompisar runt omkring, gick det riktigt bra.

Solen värmde gott och de varma kläderna vi satt på oss behövdes nästan inte. Men man vet ju aldrig med april...

Don't touch my bone!

2010-04-10T11:12:00.003+02:00

Emsers favoritrulle just nu!

Emser åker cabriolet

2010-04-03T20:30:00.004+02:00

Om det inte finns något tak på bilen så är det nog säkrast att sitta mellan mattes fötter. Förövrigt var det inget konstigt alls. Inte ens de nyutsläppta hojarna skrämdes. Och inte frös jag heller.

Jaja, husse och matte är tokiga. Jag vet det nu...

Grattis på halvårsdagen!

2010-03-14T19:19:00.003+01:00

Emservoffsen har firat sin halvårsdag idag med skogspromenad i solskenet och kyckling till kvällsmat. Han börjar bli stor hund.

Och ja - han får ligga i sängen!

Nova Scotia DUCK Tolling Retriever

2010-03-07T21:23:00.002+01:00

Njae... Jag tror jag väntar ett tag till!

Björntjänst

2010-02-27T15:28:00.003+01:00

Jag har fortsatt att köpa Emsers leksaker på loppisar. En särdeles snöig lördagseftermiddag för några veckor sedan åkte jag iväg till en närbelägen och rotade bland gosedjuren. Fann en bamse som verkade välgjord och lagom för stor för liten hund att kånka på.

Leksaker avsedda för barn verkar vara betydligt mer välgjorda och robusta än motsvarande hundleksaker som brister för första bästa mjölktand. Bäbisgrejorna har sydda nosar och ögon som SITTER FAST. Och de tömmer inte ur sig sin stoppning stup i minuten.

Emser gillar sin bamse. Han sover med den, släpar på den, juveniljuckar med kraken, tussar, skalperar och snuttar. Kort sagt älskar. Gosen är liksom tymplig. Om man nu ska använda motsatsen till otymplig.

Och att någon liten knodds urvuxna och avlagda gosebamse får leva vidare mellan framtassarna på en liten valp är väl inte det allra värsta scenario man kan tänka sig.

Och ja - jag vet att björntjänst betyder tvärt om - men, äsch - det blev en bra rubrik...

Hemläxa

2010-02-15T16:14:00.004+01:00

Emser har börjat skolan. Att få lära sig lite hyfs och vett samtidigt som man träffar andra valpar och deras ägare är nyttigt. Valpkursen anordnas av Maria på Guldhunden, som jag fick kontakt med via Christina på Stribergs station. Maria bloggar också och du kan hitta en länk till hennes blogg här intill.

I tisdags skulle vi träna med hund i lina, men Emser var så rädd för den långa linan som släpade och drog efter honom, så det blev inget med den övningen. Därför åkte vi till det stora fältet bakom Ulriksdals slottsträdgård, för att han skulle få öva lite i lugn och ro.

Han fattade vad det handlade om på fem minuter. Linan var inte farlig ett dugg och vi tränade också inkallning med lina och husse och matte på tjugo meters håll från varandra. Vovvi sprang emellan oss och klarade också att springa runt och söka ögonkontakt när vi vände ryggen till.

Efteråt blev det fika med morotskaka på trädgårdscaféet. Fast den här gången var det lite väl mycket folk och tämligen rörigt. Fast nyttigt var det. Emser sov som en stock i flera timmar när vi kom hem.

Kattmöte

2010-02-15T15:24:00.004+01:00

Så har Emser fått om inte närkontakt, så i alla fall näst intill - med två förtjusande Brittiska korthårskattor. Blängandet och nyfikenheten var ömsesidig.

När slyngelnosen kom för nära, flydde de upp på fönsterbrädan. Där kunde de sitta och spärra upp sina klotrunda, morra som bara mycket små sisar kan och kläcka ur sig ett och annat litetlitet spått å fres.

Alltmedan den frustrerade och leksugna valpen inte kunde förstå varför de inte ville komma ner och låta sig jagas en smula.

Här kunde man tydligt se skillnaden i kynne mellan hund och katt. Småfröknarna behagfulla och avvaktande. Hundklunsen rakt på med för stora tassar och slafsande öron. Och allt han ville säga var -Kom och lek med mig! Snälla, söta små...

Fjällbrynt

2010-02-04T14:47:00.003+01:00

Fjällbrynt messmör har en låg fetthalt mellan 2 och 6 % beroende på sort.

Cirka 90 % av kolhydraterna kommer från mjölksocker, vilket ingår naturligt i vasslen. Mjölksocker har den goda egenskapen att det höjer blodsockerhalten mycket långsamt och motverkar därför inte kroppens fettförbränning på samma negativa sätt som när kolhydraterna kommer från vanligt socker.

Fjällbrynt messmör innehåller vassleprotein från komjölk, detta stimulerar kroppens egna produktion av antioxidanter.

Fjällbrynt messmör innehåller inga konserveringsmedel eller färgämnen men rikligt med kalcium, järn och vitaminer.

Det hiskeliga staffliet

2010-02-03T09:58:00.003+01:00

Lutat mot väggen i lusthuset står ett staffli. Ett ganska litet bordsstaffli som hunden ibland under sina vilda lekar välter omkull. Vi har stengolv i lusthuset, och när staffliet far omkull gör det det med ett våldsamt skrammel.

Just nu finns det nog ingenting i denna värld som skrämmer lilla hund mer är det från ovan fallande staffliet. Den hemska, lömska överfallaren.

In i skydd bakom fotpallen far hunden och blänger storögt på den rysansvärda tingesten. Med munnarna hopknipta likt gymnasikpåsar försöker vi undvika att brista i skratt. Försöker undvika att ömka. Gör vi det så kommer staffliet för alltid att vara STORA HEMSKA SKRÄMSEBESTEN.

Så vi säger bara -Jahaja, nu hade du ikull staffliet igen. Och hej å hå vad det skramlade! Så reser vi upp det mot väggen, tittar på varandra och låtsas som ingenting.

Apan

2010-01-31T16:51:00.005+01:00

Jag köpte tre gosedjur för 50 kronor på Lions loppmarknad före jul. En hund, en säl och en apa med långa armar och ben. Dessa tre leksaker tycker han väldigt mycket om, och allra mest älskar han Apan.

Ett antal dyra hundleksaker har vi köpt eller fått åt honom, och dessa har - tyvärr - tämligen snabbt fallit i bitar. Och släppt ifrån sig mer eller mindre delar av sin stoppning. Hundar krex av stoppning.

Apan däremot, har stått rycken. Draglekar, ivrigt gnagande och runtsläpande i smutsen.

Igår hängde jag upp den i trappräcket till tornet. (Den har kardborrband på sina fötter.) Voffs ilar numer raskt upp och ner för den skrämsiga lejdaren, och han for strax upp för att kolla vad hans kompis gjorde på hög höjd.

Jag passade på att ta ett par leverpastejporträtt när nu hunden kom i så behaglig fotograferingshöjd.

Jo. Morrhår. Och långa ögonbryn. Fast bara på ena sidan. Även solen har sina fläckar...

Emser, Tassa och Gosedjurshassel

2010-01-31T10:49:00.006+01:00

Nere i gästrummet står Tassas korg. Tassa var Mors dvärgschnauzer. Hon var en alldeles särskild liten vovve. Stor hund i liten förpackning och med ett sjujäkla humör. Hon hade karaktär. Ilsken, mopsig och underbar.

När Tassa dog av hjärtfel, alldeles för ung, annonserade jag efter en ny liten sällskapsdam åt Mor under rubriken "Tassas korg är tom". I Tassas korg bodde under tiden Gosedjurshassel.

Nu är Mor borta och hennes nya lilla sällskapsdam Tindra bor hos syster Ninna. Men Gosedjurshassel har bott kvar i gästrumskorgen ända sedan dess.

Till i går morse, då Emser - den lille upptäckaren, i triumf kom uppför trappen med Gosedjurshassel i ett järngrepp över nacken.

-Denna luddtufs ska döden dö! morrade Emser, och tog ett ännu hårdare grepp runt kramisens hals. Då fick jag syn på den makabra leken och räddade undan den kära Gosedjurshassel. Han lever nu sitt stilla liv, i en något slemmigare form, uppe på en bakhögtalare i vardagsrummet.

Emser fick en frusen handduk istället. För att kyla ner sina känslor.

Hund i snö

2010-01-24T21:00:00.003+01:00

Så fick Emser möjlighet att sprätta loss i snön. Kalvbenen for åt alla håll och efter följde resten av den gängliga kroppen.

På den här bilden syns de fladderöron han håller på att utveckla. Detta är tydligen ganska vanligt hos tollare och kallas flipöron. Öronen viker sig helt enkelt på fel ställen och man kan antingen massera dem rätt eller tejpa.

Vi masserar och masserar. Att tejpa verkar inte vara något realistiskt alternativ. Han skulle aldrig låta en tejpbit sitta kvar. Han vill helst inte ens ha sitt halsband.

Så vi får se hur det blir med hans öron. Antingen masserar vi dem rätt, eller så växer han ur (i) dem eller så får vi leva med en voffs som ser ut som en helikopter som hoovrar sig runt i tillvaron...

Luktade på blommorna...

2010-01-18T19:02:00.004+01:00

Emser fick följa med på växthusbesök igår igen, när vi var i Tulpanens hus i Åkeshov. Blomsterprakten som sådan intresserade honom föga, men där fanns jord. Och mossa man kunde stjäla.

Nu när all natur är täckt av ett tjockt snötäcke, så blev alla mosstussar extra lockande. Säg ingenting till någon, men han tog med sig lite...

När vi kom ut igen mötte han tre små bjäffor som levde upp till sina namn.

Emser lägger sig i...

2010-01-17T17:39:00.004+01:00

Jag la upp några grejor som jag stickat, för att ta en bild, och gissa vem som kom och ville vara med?

Just precis! Slyngelhunden med den långa näsan!

Garn, nystan och stickningar utövar en sjusärdeles dragningskraft på busvoffsen och jag har full sjå på kvällarna, när jag sitter med min stickning, att hålla undan hans nyfikna nos och kliande valptänder.

För övrigt är även objektivet väldigt roligt att trycka in nosen i. Tur att jag har avtorkningsbart uv-filter.

- Slutfotograferat! Här ligger jag! Plåta mej istället!

Eller?

Emser håller värmen

2010-01-08T15:29:00.003+01:00

Dessa iskalla dagar då temperaturen pendlar mellan -10 och -20 grader kan man inte göra så mycket annat än att hålla sig inomhus och försöka hålla värmen.

Ett bra sätt att göra det är att leka med hunden. Voffsen rusar tacksamt efter alla bollar och flaskor som yr genom rummen, och emellanåt dråsar han omkull på golvet och suger lite på sin flaska. Det är inte så allvarligt som det låter. En av hans käraste leksaker är en väl perforerad PET-flaska.

Jag leker kurragömma med honom och två gånger av tre hittar han mig där jag står och trycker bakom en dörr. Han fick en stor fotboll i julklapp, som han raskt satte en vass hörntand i. Den har han lärt sig vad den heter och börjar uppmärksamt nosa efter då jag ber honom leta bollen.

Hängleksaken i köket är också populär. Vi har lärt oss att väja för den, men våra gäster trasslade in sig några gånger i helgen.

Och efter välförrättat bus dimper han ikull på braskudden och värmer sig lite. Han är en fryshund.

Gott Nytt År!

2009-12-31T14:52:00.003+01:00

Så har då lille Vovvingen fått komma till landet för första gången. Springa fritt och slippa tänka på stängsel och grindar.

Och träffa Felicia. Border Collien som är dotter till vår gamle Hassel. Felicia som hittills tett sig som den valpiga bustjejen blev plötsligt vuxen när Emser dök upp. -Håh! Busfrö! Den ska uppfostras!

Nu ska vi fira nytt år, fjärran från smällare och raketer. På sin höjd kan vi höra något från byn tre kilometer bort.

Det är gott för vovvar att slippa pangpang!

Gott Nytt År till er alla!

Emser önskar en God Jul till alla sina vänner!

2009-12-23T14:30:00.002+01:00

Omelett!

2009-12-17T23:17:00.003+01:00

Det stora vita

2009-12-17T21:39:00.005+01:00

Så har då Emser råkat ut för något helt nytt. Något som han aldrig i hela sitt tre månader långa liv sett förut. Snö.

Och när Husse ska sopa trappan inleds en vild dans. Sopborste är kul i vanliga fall, men sopborste kombinerad med det här nya, vita är ännu lustigare.

Det nystsas runt och kullerbyttas och sträcks på ben och vaffas och vovvas.

Att snön inte riktigt hamnar där den ska spelar mindre roll. Borsten åker hit och dit för hundens skull just nu.

Och borsten är en vild best med tusen röda ben och den ska fällas och nedläggas och bäras hem i triumf!

Och Emser är ett Faligt Jur och bäva månde alla borstslokar! Så!

Njutarvoffs

2009-12-12T20:24:00.003+01:00

Imorgon, på Luciadagen, har vi haft lilla voffsen hos oss i en månad och på måndag fyller han tre månader. Detta lilla liv som redan kan sitta och ligga på kommando och som, när han inte brukar sina sylvassa på husse och matte, är det älskligaste man kan tänka sig.

Att gona i husses famn är en favoritsysselsättning mellan tokvarven.

Så sträcker man på sig och gör sig lång och sen är det hög tid att dra en repa på parketten igen. Med apan, ankan, björnen, petflaskan och tuggbenet.

Naturen är god...

2009-12-08T14:04:00.001+01:00

Yrväder

2009-12-06T22:43:00.002+01:00

Dagarna och veckorna går. Nu har vi haft Lilla Voffs i drygt tre veckor. Det mesta fungerar bra, men det blir en del kiss inne och en del bit med sylvassa tänder.

Jag tränar lite inkallning och har ganska mycket kontaktövningar med plock i tassar, öron och päls. Jag försöker också borsta honom då och då, men det går sådär.

Sitt är han jätteduktig på, men jag är rädd för att hund i säng kommer att bli ett problem. I morse somnade vi om alla tre. I sängen.

Utflykt med förhinder

2009-11-29T20:47:00.003+01:00

Dagens socialiseringstur var tänkt att gå till Rosendals trädgårdar på Djurgården. Folk att förhålla sig till för Vovvi och fika för Husse och Matte.

Men vägen var stängd. Bommad. Stopp! Vi försökte åka bakväg, men där fanns också hinder.

Små vovvar promenerar inte, så vi stannade till vid Biskopsudden. Här fanns också mycket att titta på. Åtta Cocker Spaniels till exempel. Men Emser är inte färdigvaccinerad, så hälsa fick han inte. Bara kika på avstånd.

Och inte en enda människa kan gå förbi utan att utbrista -Åh så söööt! Eller -En sån liiiten! Men nog har han vuxit???

Första utflykten

2009-11-22T22:29:00.004+01:00

Emser har gjort sin första utflykt. Vi har köpt honom en liten sele istället för att hålla på och rycka och slita i hans lilla hals. Vi hade sele till vår förra hund de sista åren och vi tycker det fungerade väldigt bra.

Det gick riktigt bra att gå i koppel, men ungefär var tredje meter skulle det stannas och klias, selen kliade. Vi har tittat på gröngräs, vatten, bilar, asfalt och stora träd.

Och torra löv. Många torra löv.

Det ska nog bli stor hund av mej också en gång i tiden...

Knyta upp en knut...

2009-11-19T19:29:00.003+01:00

Kanske är det så att alla säger att just deras valpar är så smarta. Det må vara hur det vill med den saken. Emser alias Tusse, Biffen, Murre är i alla fall smart så det räcker för en tio veckors valp. Han har inte kissat eller bajsat inne särskilt många gånger. Husse och Matte börjar bli duktiga på att se vad han vill och bära ut honom.

Han vet redan att sätta sig ner innan han får sin mat och han har blivit fena på att knyta upp knutar.

Med kompostgallren vi köpte följde spiraler att sätta i hörnen. De spiralade ur sig själva och åkte ner på golvet, så vi har knutit ihop hagen istället.

Dessa knutar har Lille Voffs lärt sig att knyta upp. Inte gnaga sönder eller av utan just knyta upp.

Emser Houdini...

Vildhund

2009-11-18T22:53:00.001+01:00

Om man busar för mycket...

Hamnar man i buren!

Tack J för bilderna!

Det kom ett paket...

2009-11-17T18:50:00.003+01:00

"Klart att en Tollare ska ha en anka!

Pussa lillkillen på nosen!

Felicia och Tindra (Som äter småvalpar till frukost!)"

Nålbrev

2009-11-17T18:43:00.004+01:00

Inuti den där lilla munnen sitter de allra som mest sylvassa tänder. Vi kämpar just nu för att hindra honom från att bita i oss.

En annan vovve skulle bara vända sig bort och fullständigt ignorera en valp som biter och busar för mycket. Det är inte helt lätt att ignorera något så sött, men det finns inget annat att göra. Jag är redan alldeles rödprickig på händerna.

Väninnan, som här för första gången hälsar på lilla djur, begår misstaget att stoppa in sina fingrar i nåldynegapet. Förövrigt konstaterades att väninnans hår har exakt samma färg som Emsers päls! En given hundvakt framöver!

Inte ens näsan går säker från perforering...

Den hunden, den sover

2009-11-16T12:13:00.004+01:00

Denna förhatliga blixt! Men jag inser att om det överhuvudtaget ska bli några bilder i det här mörkret så måste jag blixtra. Och jag vill också vänja Emser vid att matte, hon blixtrar ibland. Men platt och fult blir ljuset.

Lilla hund sover tryggt i sin korg. Tassas gamla korg. I Hassels korg försvinner han fullständigt. Blir en fluglort i ena hörnet.

Och den där lilla magen. Visst går den att pussa. Bara man siktar rätt...

Här kan man ana ett par emsertabletter. Fast ser ni? Han har fläckiga trampdynor. Lakrits och emser om vartannat. Bissigt gosedjur...

Sova och leka

2009-11-15T16:44:00.002+01:00

Hela valplivet är sova och leka. Yrvädret rasar omkring och biter i allt och alla och sen dråsar han ihop i en liten hög och sover.

Saknaden efter mor och syskon verkar avklinga, och ska det sökas skydd och tröst blir det hos matte.

Han är väldigt pratsam...

Lära känna

2009-11-14T13:50:00.003+01:00

November. Utanför gråter himlen och dagen blir aldrig ljus.

Lilla hund växlar mellan att sova, gnyende gå runt och leta, leka med pipgiraffen, jaga torra löv på kissrundan och att sova igen.

Vi känner inte varandra. Jag brottas med tankar på det stora ansvaret för att ge det här lilla livet ett rimligt innehåll. Värdighet, glädje, trygghet, lugn, respekt.

Jag ger honom mitt stora, dyra goselejon jag själv fått i gåva. En fullträff. Nu sover han under bordet med tassarna om det syskonstora leksaksdjuret.

Emsers första kväll...

2009-11-13T23:47:00.004+01:00

Så är han då här... Vi är trötta allihopa, men jag kan inte låta bli att lägga ut några - tämligen usla - bilder av honom. De allra första i Emsers nya hem. Nu stupar vi i säng. Fortsättning följer...

Sov gott!

Emser är på väg...

2009-11-13T13:51:00.004+01:00

Fredagen den 13... Det låter väl som en alldeles ypperlig dag att skaffa sig en ny kamrat. Ett litet djur som ska följa oss under ett antal, hoppeligen många, år framöver.

Hursom helst. Fredagen den 13 är en lyckodag, för idag börjar vårt liv med Emser. Vovvingen med de skära trampdynorna...

Emser kommer att få en alldeles egen blogg. Dels för att han är värd det och dels för att Miras Mirakel annars alldeles kommer att drunkna i hundbilder på längden och tvären.

Och varför döper man då en hund till Emser? Jo, ser ni, det har med färgen på en del tollares nos att göra. Eftersom vi från början inte visste vem av hanvalparna som skulle bli vår, så utgick vi från den skära nosen som hade precis samma färg som de klassiska Emsertabletterna. Valparna föddes som E-kullen, så allas namn skulle börja på E. (Husse föreslog vid något tillfälle Ekman, men det föll inte i god jord...)

Nu fick vi en voffs med svart nos, och tänkte att då kan han väl inte heta Emser. Ända tills vi fick syn på hans små fötter. Skära! 16 emserdynor att tassa omkring på. Emser fick det bli.

Om Emsersalt säger Wikipedia: "Emsersalt är en blandning av koksalt och natriumkarbonat och är ett slemlösande medel. Det har fått sitt namn efter kurorten Ems. Emser är också namnet på en tablettask. Den lanserades 1933. Tabletterna har sedan dess haft samma smak och utseende. Traditionellt lindrar man förkylning genom att lösa upp några tabletter i varm mjölk och dricka."

Mormor rörde alltid ut Emsersalt i varm mjölk och drack när hon var förkyld. Ämne med lenande verkan, således...

Se mina tidigare inlägg om hunden Emser här:

Vappe?
Vappens pappa
Väntans tider
Emser och hans syskon

Välkommen till Emsers blogg!